- Kiropraktik är ett yrke som har funnits i mer än 120 år. Kiropraktikens principerna delas av många och är gamla. Både de gamla asiaterna och det gamla grekerna såg till ryggraden för att förklara olika sjukdomstillstånd. Hippocrates, den västerländska medicinens fader sade ”se till ryggrade för orsaken till sjukdom”.

- Det finns drygt 100.000 kiropraktorer i världen, tredje största vårdyrket i världen (efter medicin och tandläkeri). Kiropraktik lärs ut i ca 40 skolor i 16 länder.

- Intressant är att kiropraktorer justerar inte delar av din rygg av en slump. När du går till en kiropraktor får du en noggrann analys av ryggradens och nervsystemets funktion. Kiropraktorn utför många olika tester och letar efter avvikande funktion. (1, 2)

- Områden av dysfunktion i ryggen skapar störningar i nervsystemets funktion. Kiropraktorer kallar dessa för subluxationer. (3, 4) I ryggraden sitter massor av rörelsesensorer (5-8) som ständigt skickar information till hjärnan. När din ryggrad inte rör sig korrekt får hjärnan svårt att tolka sensorisk, inkommande information. (9) vilket även påverkar hjärnans förmåga att att kommunicera med kroppens alla celler, vävnader och organ.

- Efter genomgång med dig fastställer justerar kiropraktorn de specifika segment för att återställa normal funktion. (10, 11)

- Vad som är fascinerande är att när ryggraden inte fungerar på ett bra sätt, så kan detta påverka inte bara hur hjärnan förstår och styr ryggraden, utan även hur hjärnan kan ”see” vad som försegår i dina armar och ben. Flera studier visar på att din hjärna blir mer korrekt medveten om var dina armar och ben är även med dina ögon stängda. (12, 13) Så detta betyder att kiropraktik kan göra dig mindre klumpig!

- Så det är fakta att kiropraktik förbättrar ryggradsfunktionen. (14-19) Vad som är verkligt intressant är att kiropraktik får inte bara din ryggrad att fungera bättre utan förbättrar även koordinationen av dina armar och ben! (12, 13)

1.Cooperstein et al. J Can Chiropr Assoc. Jun 2013;57(2):156- 164.

2. Cooperstein et al. Journal of Chiropractic Medicine. 2010;9(3):99-106.

3. Henderson. J Electromyogr Kinesiol. 2012;22(5):632-642.

4. Owens E. J Can Chiro Assoc. 2002;46(4):215-220. 

5. Boyd-Clark et al. SPINE. 2002;27(7):694-701.

6. Kulkarni et al. Neurol India. 2001;49:355-359.

7.. Cooper & Daniel. Brain. 1963;86:563-594.

8. Amonoo-Kuo . J Anat. 1983;136(3):509-519. 

9. Haavik & Murphy. J Electromyogr Kines. October 2012 2012;22(5):768-776. 

10. Degenhardt et al. J Am Osteopath Assoc. 2005;105(10):465-473.

11. Schneider et al. JMPT. Jul-Aug 2008;31(6):465-473.

12. Haavik & Murphy. JMPT. 2011;34:88-97.

13. Holt et a. JMPT. 2016; 39(4):267-78.

14. Martinez-Segura et al. JMPT. Sep 2006;29(7):511-517.

15. Nansel et al. JMPT. 1991;14(8):450-456.

16. Nansel et al. JMPT. Feb 1992;15(2):99-105.

17. Schiller. JMPT. 2001;24(6):394-401.

18. Wood et al. JMPT. May 2001;24(4):260- 271.

19. Yeomans. JMPT. Feb 1992;15(2):106-114.